Meny
Tillbaka
Teoretisk grund

Dysleksi– fra teori til praksis (2012).

Dyslexi är svårigheter med den tekniska sidan av läsningen, som kallas för avkodningen. Förenklat framställs gärna läsning som produkten av avkodning multiplicerat med förståelse (Gough & Tunmer, 1986; Høien-Tengesdal & Høien, 2012). Personer med dyslexi har normalt förmåga att förstå, men har specifika svårigheter med att snabbt omkoda bokstavstecken (grafem) till motsvarade bokstavsljud (fonem) och har stora svårigheter med att känna igen ord. I Logos mäter man därför både förmågan att läsa text och ord, samt en rad underliggande delfärdigheter. Resultatet berättar för oss varför testpersonen sliter med läsningen och var man bör sätta in åtgärderna.

Traditionellt har man inom skola och utbildning varit mest upptagen med att mäta om eleverna kan läsa ordentligt. I dag vet man emellertid att det är lika viktigt att läsa snabbt. En bra kombination av snabbhet och korrekthet anger att färdigheten är automatiserad. Däremot kommer lång tidsförbrukning och/eller många fel tyda på att testpersonen har problem med uppgiften. I Logos mäter vi därför både korrekthet och tidsförbrukning. Det finns stora individuella variationer mellan personer som har lässvårigheter, men man ser även tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper och inte minst olika språk. Det norska språket är relativt transparent (regelrätt ortografi) och svårigheter med läsningen visar sig därför både som läsfel och lång tidsförbrukning. Vi ser även en tydlig tendens till att antalet läsfel minskar med stigande ålder, medan lästiden kvarstår som en central markör för svårigheter.

Profilrapport

Den enklaste formen du kan få Logos-resultaten presenterade i heter Profilrapport. Rapporten ger en förenklad bild av huvudtendensen i testresultaten. Man kan aldrig göra tolkningen utifrån profilrapporten, men den är lämplig som dokumentation i föräldrasamtal eller elevkonsultationer.logos_-profil_rapport_svensk.png#asset:1


Diagrammet visar ett horisontellt histogram, varje deltest representeras av en stapel. Längden på stapeln motsvarar uppnådda poäng vilket innebär att en lång stapel betyder höga poäng och en kort stapel visar på låga poäng. Numret bakom stapeln är testpersonen effektivitetspercentil för det aktuella deltestet. Effektivitetspercentilen berättar hur bra testpersonen var jämfört med andra i samma ålder. En effektivitetspercentil på 56,9 (deltest 9) betyder att 56,9% av eleverna i jämförelsegruppen (här: årskurs 5) var lika bra eller dåliga som testpersonen i det aktuella deltestet. På samma sätt innebär en effektivitetspercentil på 2,4 (deltest 1, läsflöde) att endast 2,4% av eleverna i årskurs 5 gjorde lika bra eller dåligt ifrån sig. Med andra ord, 97,6% av eleverna i årskurs 5 fick mer poäng på deltest 1 än testpersonen.

Diagrammet innehåller även två vertikala linjer, en röd och en svart. Den röda hänvisar till den kritiska gräns som går vid percentilen 15, medan den svarta linjen är en "bekymmersgräns" som går vid percentilen 30. Elever med dyslexi får ofta långt under percentil 15 på flera av deltesterna, och då särskilt i deltesterna 1, 3, 4, 5 och 18. MEN: Även om en elev får låga poäng på dessa deltest behöver det inte alltid betyda att eleven har dyslexi. Denna bedömning och tolkning kan endast certifierade testledare med specialpedagogisk bakgrund göra, och då med utgångspunkt i rapporttypen Detaljerad rapport.

Standard rapport

I standardrapporten presenteras resultaten i en tabell. Här får du både information om testpersonens resultat, samtidigt som genomsnittet i den valda standardiseringsgruppen anges. Tabellen uppger även resultatet i så kallade percentiler. En percentil säger något om testpersonens resultat i jämförelse med standardiseringsgruppen. Mera konkret betyder en percentil på 43 att 43 % av eleverna i den valda standardiseringsgruppen uppnådde samma resultat eller ett lägre resultat. Höga percentilvärden visar ett bra resultat, medan låga percentilvärden indikerar svårigheter. Percentilvärden under 15 tyder på större svårigheter.
De flesta deltesterna i Logos mäter både korrekthet och tidsförbrukning (R1 eller R2). Tabellen innehåller därför information om båda, först korrekthet (kolumn 2) och därefter tidsförbrukning (kolumn 3). Den sista kolumnen (kolumn 4) visar i de flesta fall den så kallade effektivitetspercentilen, som är ett kombinerat värde för korrekthet och tidsförbrukning. Detta värde hittar du även i profilrapporten.
I kolumnerna 2 och 3 står det tre rader med tal. Det första talet uppger elevens poäng, antingen i procent korrekta svar (kolumn 2) eller som tidsförbrukning i sekunder (kolumn 3). Talet i mitten är genomsnittet i vald standardiseringsgrupp, medan det sista talet ger information om vilken percentil som värdet motsvarar.
Tabellen består i vissa fall även av flera rader. I dessa fall kommer den första raden, Totalpoäng, att ge information om huvudresultatet för det valda deltestet. De följande raderna ger kompletterande information om testpersonens resultat inom olika ordgrupper eller kategorier. I exemplet nedan hittar man information om hur bra testpersonen gjorde ifrån sig vid läsning av korta nonord i jämförelse vid läsning av långa nonord. Tabellen innehåller även information om enkla och komplexa nonord.

standard_rapport_svensk.jpg#asset:1448

Detaljerad rapport

Den detaljerade rapporten är, som namnet antyder, den rapporttyp som ger den mest exakta och detaljerade informationen om testresultatet. Här får du i tillägg till tabellen (se Standardrapport) även en lista över alla uppgifterna i deltestet. I listan presenteras alla uppgifterna i samma ordningsföljd som i testet och du får information om huruvida uppgiften löstes på rätt (R) eller fel (G) sätt. Du får även upplysningar om hur lång tid som användes för att lösa uppgiften (R1 eller R2).

detaljert_rapport_svensk.jpg#asset:1449

Reaktionstider

Effektivitetspoängen visar ett kombinerat mått av korrekthet och tidsåtgång. Det betyder att om man ska få höga poäng i Logos, måste man oftast svara både rätt och snabbt. Orsaken till att inkludera tidsåtgång utöver korrekthet är att forskning har visat att lässvårigheter och dyslexi lika gärna kan visa sig i låg läshastighet och förlängd tidsåtgång för läsrelaterade uppgifter, som i fel svar. Dessutom förutsätter god läsförmåga att flera av delförmågorna är automatiserade, och tidsåtgång är en bra indikator på graden av automatisering.
I Logos mäter vi 2 reaktionstider: reaktionstid 1 (R1) och reaktionstid 2 (R2). R1 mäter tiden från det att uppgiften presenteras på skärmen tills dess att eleven börjar svara (t.ex. börjar att läsa). R2 äter tiden från det att uppgiften presenteras på skärmen tills dess eleven är färdig med att svara. Särskilt det sista måttet är viktigt, eftersom personer som kämpar med läsningen kan komma igång snabbt men lägga tid på att fullfölja.
Eftersom tidsåtgången har så stor betydelse för tolkningen är det mycket viktigt att man som testledare är uppmärksam på två saker:

  1. Att mikrofonen är korrekt kalibrerad (inställd)
  2. Att elevens generella reaktionstid är inom normalområdet (över percentil 10)

Om testpersonens generella reaktionstid eller bearbetningshastighet är låg kommer detta även få betydelse för uppmätt reaktionstid i Logos. Förlängd tidsåtgång bör i dessa fall tolkas med försiktighet.

Indikationsschema

Med Logos medföljer ett indikationsschema. Indikationsschemat ger dig en översikt över några vanliga indikationer på dyslexi, samtidigt som man i schemat även ser hur många indikationer man kan ha för att kunna avgöra dyslexi. Schemat har 5 huvudindikationer och 10 tilläggspunkter. I utredningssammanhang ska man alltid fylla i detta schema och lägga ihop med testresultaten och bedömningen.

indikatorskjema_svensk.jpg#asset:1476