Meny
Tillbaka
Vad är dyslexi?

Dyslexi är en speciell form av läs- och skrivsvårigheter som är förknippade med en brist i det fonologiska systemet. Själva ordet dyslexi är sammansatt av orden "dys" och "lexia" och betyder direkt översatt "svårigheter med ord". Dessa svårigheter kan också förekomma hos högt begåvade personer.

Vad är orsaken till dyslexi?

Orsaken till dyslexi är i första hand förknippat med en brist i det fonologiska systemet. Det finns fortfarande många oklarheter när det gäller dyslexi. Vi vet att dessa läs- och skrivsvårigheter inte beror på låg begåvning. Dyslexi beror inte heller på känslomässiga defekter, bristfällig undervisning, emotionella problem eller understimulering på det språkkulturella området.

Den fonologiska bristen som man tror ligger bakom dyslexiproblemet kan troligen spåras till en felutveckling i det centrala nervsystemet som uppstår genom en komplicerad interaktion mellan arv och miljö på fosterstadiet.

Hur ofta förekommer dyslexi?

Dyslexi är ett av västvärldens vanligaste handikapp. I Norge beräknas det att flera hundra tusen människor drabbats i större eller mindre grad. Allvarliga dyslektiska störningar förekommer hos 3-5 % av befolkningen. Det innebär att det finns dyslektiska elever i nästan alla skolklasser. Eftersom definitionen av dyslexi kan skifta, får man olika resultat av antalet dyslektiker i olika undersökningar.

Finns det särskilda kännetecken på dyslexi?

Det finns två huvudsakliga kännetecken på dyslexi: (1) Stora problem att läsa ord och (2) stora och ofta kontinuerliga problem med rättstavningen.

Det är den tekniska sidan av läsprocessen som brister hos dyslektikerna. De har normal förmåga att förstå läst text. Men eftersom god läsförståelse beror på god teknisk läsförmåga, finner man ofta att dyslektikerna också får sekundära problem med läsförståelsen.

Lässvårigheterna visar sig på olika sätt, t.ex. genom svårigheter att skilja ljudlika och formlika bokstäver från varandra, svårigheter att binda samman ljud till ord, svårigheter att dela in ord i lämpliga ortografiska segment och svårigheter att känna igen ord som helheter.

I rättstavningen finner man ofta feltyper som utelämnande och tillägg av bokstäver, omkastning av bokstavens plats i ordet, sammanslagning av två ord till ett eller uppdelning av ett ord i flera "ord", och ljudriktigt skrivsätt, dvs. att ordet skrivs som det uttalas. De svårigheter och fel som dyslektikerna visar i både läsning och rättstavning, förekommer också hos normala elever som inte kommit så långt i utvecklingen. Det innebär alltså att dyslektikernas felmönster inte behöver vara speciella dyslexisignaler.

Finns det olika former av dyslexi?

Dyslektiska elever är inbördes olika. Deras läs- och skrivsvårigheter kan visa sig på olika sätt. Dessa skillnader har fått många forskare att försöka dela in dyslektikerna i olika kategorier, t.ex. visuell och auditiv dyslexi. Dock uppvisar även normala barn stora individuella skillnader i läs- och skrivbeteende. Fram till nu vet man bara lite om dyslektikernas olikheter har något att göra med de egentliga orsakerna till dyslexi. En nyare form av diagnostisering, som vi valt att kalla processanalys, kan visa sig vara ett nyttigt redskap för att få mer insikt i olikheterna mellan dyslektikerna och kommer på sikt att kunna ge svar på frågan om dyslexi kan delas in i tydligt avgränsade undergrupper.

Är dyslexi vanligare bland pojkar än flickor?

Det är en vanlig uppfattning att fler pojkar än flickor har dyslexi. I flera forskningsresultat nämns proportionen 4:1. I nyare forskningsrapporter ställs nu frågan om denna stora könsskillnad verkligen är realistisk eller om den bara reflekterar proportionen vid själva urvalssproceduren.

Varför har dyslektikerna så stora svårigheter med läsningen?

Dyslektikernas huvudsakliga problem är ordavkodningen. Vid läsning innebär det att de har svårigheter att snabbt, säkert och automatiskt identifiera de skrivna orden i en text. Deras läsning blir långsam, haltande och besvärlig. De måste anstränga sig så mycket med ordavkodningen så att resurserna för förståelsen inte räcker till. Dyslektikernas svårigheter att förstå en text hänger i första hand samman med deras bristfälliga ordavkodning. När de lyssnar på en text som läses upp för dem, har de ofta inga problem att förstå den.

Varför har dyslektikerna så stora svårigheter med rättstavningen?

För att kunna stava korrekt måste den inre uppfattningen om hur ord är uppbygda vara exakt. Dyslektikerna har allmänt inte klar inre uppfattning om ord. Det gäller speciellt långa och ovanliga ord som är svåra att uttala, eller ord som inte stavas fonetiskt. Eftersom dyslektiker läser förhållandevis lite lär de sig heller inte skrivna ord.

Har dyslektiker dålig handstil?

Många dyslektiska elever har sämre handstil än normala läsare. Till viss del kan det skyllas på den försenade, finmotoriska utvecklingen som karaktäriserar många dyslektiska barn. Men det finns också ofta en emotionell komponent. Bokstäverna är negativt laddade, något obehagligt som man helst vill undvika. Dessutom tillkommer brist på övning. Dyslektiska barn lär sig ofta hur man undviker att arbeta med text. Slutligen kan den dåliga rättstavningen spela en viss roll. Eleven försöker dölja sin osäkra stavning genom en otydlig handstil.

Kan dyslexiproblemet överkommas med åldern?

Prognosen för dyslektiker är som regel inte så god. Många går in i onda cirklar som är mycket svåra att bryta. Välbegåvade dyslektiker kan dock med hjälp, uppmuntran och hårt arbete övervinna sina lässvårigheter. Rättstavningsproblemen sitter hårdare och blir ofta permanenta. Lyckligtvis har många fått stor hjälp av moderna ordbehandlingsprogram där det ingår stavningskontroll. Många vuxna dyslektiker har lärt sig effektiva strategier för att dölja sina läs- och skrivsvårigheter. I längden är det mycket svårt att klara sig i samhället utan fungerande läs- och skrivförmågor.

Har antalet dyslektiker ökat de senaste åren?

Om dyslexi i första hand är en biologisk/ärftlig avvikelse är det knappast troligt att det har skett en ökning av antalet dyslektiker. Däremot kan man tala om en ökning på ett annat plan. Samhällets krav på effektiv skriftspråklig förmåga ökar hela tiden. Om man tidigare i ganska många yrken kunde klara sig med en anspråkslös läsförmåga och nästan ingen skrivförmåga, kan man idag nästan inte hitta något yrke utan höga krav på skriftspråket. Det betyder att fler och fler människor med dyslektisk disposition kommer till korta.

Under de senaste tio åren får fler personer längre utbildning. Och utbildningen ställer hela tiden större krav på självständigt skriftspråkligt arbete. Datorer invaderar yrkeslivet och vardagslivet för ett ökande antal människor. Modern informationsteknologi ställer stora krav på skriftspråklig precision där dyslektiker obarmhärtigt kommer till korta.

Vad kan göras för att hjälpa elever med dyslexi?

Det finns egentligen inga mirakelkurer. Det handlar om ett långsiktigt och tålmodigt arbete där det först gäller att förbättra ordavkodningsfunktionen. Det kan göras på många olika sätt. Det avgörande är att elevens läslust kan väckas. Man kan bara lära sig läsa genom att läsa. Om eleven får många och lyckade möten med text, ökar chanserna betydligt för att avkodningsfunktionen kan förbättras. Utöver detta kan speciella åtgärder ha god verkan, allt från datorbaserade övningar med syntetiskt tal till åtgärder för att främja förståelsen. Den dyslektiska eleven behöver också mycket personligt stöd eftersom en dålig självbild måste byggas upp igen med värme, förståelse och uppmuntran.

Kan man avhjälpa dyslexi med otraditionella behandlingsmetoder?

När vanliga pedagogiska åtgärder inte verkar ge snabb och tydlig effekt, har många sökt alternativa metoder. Man har trott att de verkliga, grundläggande problemen angripits när eleven t.ex. fått ny kosthållning, använder färgade glasögon, lyssnar till vissa toner, får mediciner, tränar ögonen eller balanserar på bommar. Listan över sådana behandlingsförsök är lång. Gemensamt för de flesta av dessa metoder är att de inte är vetenskapligt prövade. Det teoretiska underlaget överensstämmer i allmänhet med etablerad och vetenskaplig kunskap.

Hur kan man få reda på om en elev har dyslexi?

Det finns inte något enskilt symptom som direkt signalerar dyslexi. Diagnostiseringsarbetet omfattar flera steg. Först och främst måste man noga kartlägga läs- och skrivprestationerna och se om de är betydligt sämre än man skulle förvänta sig av den undervisningen eleven har fått. Man måste se närmare på hur eleven läser och skriver. Man kan jämföra läsning och lyssnande och för att se om förståelsen är allmänt dålig eller inte. Man kan jämföra fonologiska svårigheter genom att låta eleven läsa nonsensord och segmentera talade ord i fonemer. Vidare kan man kartlägga en rad möjliga förhindrande element som kan medverka till läs- och skrivsvårigheter.

Kan man förebygga dyslexi?

Eftersom dyslexi egentligen har en biologisk/ärftlig bakgrund är det inte lätt att förebygga en dyslektisk disposition hos en individ. Däremot kan tidigare åtgärder medverka till att de dyslektiska problemen inte blir så stora. Genom lekar och övningar med språket redan i skolan kan det fonologiska systemet övas upp. Fonemer kan efterhand bli tillgängliga språkliga byggstenar och barnets möte med text kan bli mjukare och roligare. Flera undersökningar tyder på att sådana språklekar kan vara förebyggande.

Finns det något samband mellan dyslexi och allergi/astma?

Man har försökt att belysa denna fråga i flera undersökningar, med delvist motstridiga resultat. Bakgrunden har varit en teori om nervsystemets utveckling på fosterstadiet där också immunsystemet är inbegripet på ett komplicerat vis. En del av avvikelserna som man funnit i hjärnan hos dyslektiker skulle enligt denna teori delvis bero på störningar i utvecklingen av kroppens immunförsvar. Vissa data tyder nu på att dyslexi är vanligare bland allergiker än man skulle förvänta sig i ett normalmaterial. Tills vidare bör man likväl vara försiktig med att dra för snabba slutsatser och komma ihåg att de flesta allergiker inte är dyslektiker och att de flesta dyslektiker inte har allvarliga allergiska symptom.

Finns det något samband mellan dyslexi och vänsterhänthet?

Även denna fråga bör besvaras med försiktighet. Det beror till viss del på hur man mäter vänsterhänthet. Man kan använda sig av en skala från extrem högerhänthet till extrem vänsterhänthet. De flesta placerar sig någonstans mellan dessa ytterligheter. En del undersökningar visar att dyslexi är vanligare bland elever som är ambilaterala, dvs. där ingen hand är dominant.

Har dyslektiker dåligt minne?

De fonologiska problemen som kan vara förknippade med dyslexi ger ofta indirekta problem med minnet. Det rör sig om korttidsminnet eller arbetsminnet där t.ex. namn, bokstäver eller annat material är kodat i språklig form. Den dåliga fonologiska koden kan göra att det blir svårt att hålla en lång mening i minnet. Det kan i sin tur leda till problem med förståelsen. Ett annat problem kan vara att komma ihåg nya ord. De nya orden blir dåligt inkodade och blir därmed svåra att hämta fram. På det sättet kan en del dyslektiker har större svårigheter att utveckla sitt ordförråd än normala läsare. Det här är ännu en orsak till dålig läsförståelse.

Är dyslexi förknippat med beteendesvårigheter?

Ett tidigt bakslag i skolan på ett område som värderas högt av omvärlden, skapar alltid svårigheter som sträcker sig utanför det område där misslyckandet sker. Flera undersökningar har visat att en del beteendesvårigheter ursprungligen beror på dyslexi. Det innebär inte att de flesta dyslektiker får allvarliga beteendesvårigheter. Men det är dock så pass vanligt att man skall vara uppmärksam på det. Onda cirklar måste brytas tidigt.

Har dyslektiker uppmärksamhetsproblem?

Dyslexi åtföljs ofta av uppmärksamhetsproblem. Dyslektiska barn kan ha svårt att sitta still. De verkar vara okoncentrerade och otåliga när de skall lära sig något nytt. Det är emellertid inte lätt att veta vad som är orsak och vad som är verkan. Ett tidigt misslyckande med text kan senare ge symptom på uppmärksamhetsproblem. En del barn kan också ha uppmärksamhetsproblem från början när de börjar skolan, något som naturligtvis försvårar läs- och skrivinlärningen.

Har dyslektiker dålig motorik?

Om man jämför en stor grupp dyslektiska barn i 8-9-årsåldern med en grupp jämngamla barn, finner man att det bland dyslektikerna är mycket vanligare med motoriska problem. Men det finns också många dyslektiska barn som har en helt normal motorisk utveckling. Det är knappast troligt att det motoriska systemet har direkt att göra med det fonologiska.

Dålig motorik är troligen inte en direkt orsak till dyslexi. Att detta visar sig tillsammans med dyslexi, kan har något att göra med en allmän mognadsfördröjning hos en del dyslektiker, eller så kan det spåras till mer omfattande neurologiska dysfunktioner. Det är emellertid viktigt att betona att många barn med dålig motorik inte har några som helst problem att lära sig läsa eller skriva.

Har dyslektiker märkliga ögonrörelser?

När man registrerar och mäter ögonrörelser vid läsning finner man ett mycket mer oregelbundet mönster hos dyslektiker än hos normala läsare. Dyslektiker har fler och längre tillbakahopp (regressioner), fler fixeringar och längre fixeringstider. Frågan är likväl om detta är en bakomliggande orsak till lässvårigheterna eller bara visar att texten är svår att läsa för dyslektikerna.

Om normala läsare får mycket svåra texter finner man att även de har oregelbundna ögonrörelser och många tillbakahopp. I några undersökningar där man bara visat ljuspunkter som försökspersonen skall följa med ögonen har dyslektikerna också haft större svårigheter än normalt. Här kan man inte skylla på texten. Men det är oklart vad som är orsak till dessa oregelbundenheter i ögonrörelserna.

Är dyslexi förknippat med dålig artikulering?

Se svar på föregående fråga. Dålig artikulering kan innebära att de inre fonologiska uppfattningarna om ord är oklara. Det finns alltså en koppling till dyslektikerns grundproblem. Många dyslektiska bar har dock inga artikulationsproblem.

Har dyslexi något med hörseln att göra?

Dålig hörsel kan inte ses som en orsak till dyslexi. Barn som har nedsatt hörsel, t.ex. till följd av öroninflammation har dock ett extra handikapp vid läsinlärningen. Den dåliga hörseln kan bidra till att de inre fonologiska föreställningarna om hur ord är uppbyggda, bli oprecisa.

Har dyslexi något med försenad språkutveckling att göra?

En del barn har vissa svårigheter att tala rent i den sista delen av förskoleåldern. Om det handlar om svårigheter med att säga "r" eller "s" korrekt, kan svårigheten vara ganska trivial. Det leder sällan till lässvårigheter. Fundamentalare svårigheter ger sig till känna på ett mer genomgripande sätt där dåligt uttal går hand i hand med ett litet ordförråd och bristfälligt utvecklad syntax. I sådana fall kan kopplingen till dyslexi vara vanligare. Det finns emellertid många barn med försenad språkutveckling som inte blir dyslektiska.

Har dyslexi något med synen att göra?

Många omfattande undersökningar har på senare tid visat att dyslektikerna jämfört med normala inte visar någon avvikelse i synfunktionen, varken när det gäller synen på ett öga i taget eller vid samsynsfunktioner. Självklart kan dyslektiker drabbas av synproblem lika ofta som normala. För dyslektiker kan detta vara en extra belastning som ytterligare hindrar utvecklingen av god läsförmåga.

Finns det något samband mellan dyslexi och matematiksvårigheter?

Ett samband mellan dyslexi och matematikproblem kan uppstå på flera olika sätt. Naturligtvis kan en dyslektisk elev ha svårigheter med matematiska problem när de formuleras verbalt och kräver läsförmåga. På ett annat plan kan matematikproblem uppstå genom att den del dyslektiker har svårigheter med sekvenser och ordningsföljd. De har t.ex. svårigheter att lära sig multiplikationstabellen, att komma ihåg siffror i rätt ordningsföljd. Problem med fonologisk avkodning kan också inverka på förmågan att komma ihåg och behandla siffror i korttidsminnet, till exempel vid huvudräkning.

Ett annat problem kan vara förknippat med dyslektikernas dåliga handstil. Siffrorna hamnar på fel plats eller blir otydligt utformade vilket gör att förväxlingsrisken ökar. Matematiksvårigheter kan slutligen uppstå som följd av de socioemotionella problem som drabbar många dyslektiker. Matematik kräver koncentration och uthållighet. En elev som anser sig vara omöjlig att lära har inte lätt att mobilisera den mentala energi som kan behövas inom matematik. Trots det finns det många dyslektiska elever som inte alls har problem med matematik. I verkligheten är det just deras framgång inom matematik som gjort att deras lässvårigheter identifierats som ett uttryck för dyslexi.

Är dyslexi ärftligt?

Det är vanligt att dyslexi förkommer hos flera medlemmar i samma familj. Vid närmare studier har man också funnit att dyslexi förekommer i vissa släkter och överförs från generation till generation. I viss utsträckning skulle det kunna handla om socialt arv där den äldre generationen förmedlar inställningar och vanor som gör det svårt för barnet att lära sig läsa. Närmare analyser visar emellertid att det snarare är genetiska faktorer som spelar störst roll. Hur det genetiska arvet sker vet man emellertid inte exakt. Med all sannolikhet handlar det inte om ett enkelt arv där bara en enskild gen är inblandad. Allt tyder på att nedärvningsmekanismen är komplicerad och omfattar många gener lokaliserade på många olika platser i arvsmassan. Dyslexi är alltid resultatet av ett komplicerat samspel mellan arv och miljö, som börjar redan i fosterstadiet. Man ärver alltså inte dyslexi, man ärver gener som kan ge upphov till dyslexi under vissa miljömässiga omständigheter.

Är dyslexi förknippat med hjärnskador?

Nyare neurobiologisk forskning visar att dyslektikerna ofta har en karaktäristisk strukturell och cellulär avvikelse i hjärnan. Dels har man funnit att ett visst område i tinninggloben ofta är lika stort i båda hjärnhalvorna hos dyslektiker, medan normala hjärnhalvor oftast visar asymmetri. Man har funnit mikroskopiska förändringar i cellstrukturen i olika delar av hjärnan hos dyslektiker. Det handlar bara om mycket små vårtliknande bildningar och oregelbundenheter i cellstrukturen som verkar ha uppstått på forsterstadiet. När man analyserat hjärnans funktioner har man också funnit avvikelser i tinninggloben som kan förorsaka uppmärksamhetsproblem hos en del dyslektiker. Vid hjärnskador som inträffar i vuxen ålder kan det uppstå allvarliga störningar i läsfunktionen. Sådana svårigheter kallas "förvärvad dyslexi" eller aleksi.

Har dyslexi något med läsförståelse att göra?

I fråga 8 konstaterade vi att dyslektikernas dåliga ordavkodning inverkat negativt på läsförståelsen. Deras dåliga självförtroende gör att de inte kan närma sig en text på ett avspänt och tillitsfullt sätt. De är ofta passiva och inser inte att förståelse kräver ett aktivt, konstruktivt tolkningsarbete där deras egna erfarenheter och tidigare kunskaper spelar en avgörande roll.