Meny
Tillbaka
Vad är dyslexi?

Lässvårigheter är ett överordnat begrepp som används för alla typer av svårigheter med läsningen – oavsett orsak. Man kan därmed har lässvårigheter som följd av dålig syn, nedsatt hörsel, otillräcklig upplärning, känslomässiga problem, koncentrationssvårigheter osv. Dyslexibegreppet används dock endast om en typ av lässvårigheter som är medfödda och som beror på en ärftlig, genetisk disposition. Svårigheterna ger utslag i form av fonologiska brister, eller problem med ljudsidan av språket. Fonologi betyder läran om språkljudens funktion och en fonologisk brist gör det särskilt svårt att lära sig läsa med hjälp av ljudningsmetoden.

Vad är dyslexi?

Lässvårigheter är ett överordnat begrepp som används för alla typer av svårigheter med läsningen – oavsett orsak. Man kan därmed har lässvårigheter som följd av dålig syn, nedsatt hörsel, otillräcklig upplärning, känslomässiga problem, koncentrationssvårigheter osv. Dyslexibegreppet används dock endast om en typ av lässvårigheter som är medfödda och som beror på en ärftlig, genetisk disposition. Svårigheterna ger utslag i form av fonologiska brister, eller problem med ljudsidan av språket. Fonologi betyder läran om språkljudens funktion och en fonologisk brist gör det särskilt svårt att lära sig läsa med hjälp av ljudningsmetoden.

Kännetecken grundskolan

Det kommer alltid att finnas stora individuella variationer, men nedan ges ändå en enkel översikt över några av de viktigaste kännetecknen för dyslexi:

  • Omfattande problem med bokstavsinlärningen i 1:a och 2:a klass (koppla rätt bokstavsljud till rätt bokstavstecken), kan fortfarande vara osäker på några bokstäver i 3:e klass.
  • Stora svårigheter att lära sig läsa med hjälp av ljudning (sätta ihop ljud till ord).
  • Läser med hjälp av ljudning även i 3:e och 4:e klass
  • Otillräcklig förmåga att känna igen ord man har läst många gånger tidigare (inte, jag, flicka, hur, vad, etc.)
  • Läser långsamt
  • Hoppar över småord vid läsning
  • Klipper av ändelserna på ord eller läser fel ändelse
  • Dålig stavning (sjuling = kylling, sgule = skule, såfe = sove osv.)
  • Svårigheter med att uttala «svåra» ord (Mitsubishi, rododendron, representant, initiativ osv.), förenklar dessa i eget uttal.
  • «Letar efter ord» när de pratar. Har problem med att komma ihåg vad enkla saker kallas, speciellt ord för saker som används relativt sällan av personen: visp, grus, kardborreband, persienn, kalkylator osv.
  • Svårigheter med att lära sig glosor, trots ihärdig övning
  • Svårigheter med att automatisera multiplikationstabellen (men god förståelse för logiken)
  • Bra ljudförståelse (förstår mer när de får något uppläst än när de själva läser)
Kännetecken gymnasieskolan och vidareutbildning

Det kommer alltid att finnas stora individuella variationer, men nedan ges ändå en enkel översikt över några av de viktigaste kännetecknen för dyslexi:

  • Läser antingen snabbt och felaktigt, eller (mycket) långsamt och rätt
  • Läser ordets kärna korrekt (t.ex. gutt), men med fel ändelse (gutter istället för guttene)
  • Förväxlar ord som liknar varandra visuellt
  • Gillar mer att läsa «inombords» än att läsa högt
  • Kan ha god läsförståelse, trots dålig avkodningsförmåga
  • Stora svårigheter med engelska (och ev ett andra främmande språk)
  • Dålig stavning. Kan inte regler för dubbel konsonant, uttalar stumma d i slutet av ord, glömmer h:na i frågeorden osv.
  • Svårigheter med att lära sig främmande ord och facktermer (fotosyntes, biosfär, division, adjektiv, evolution osv.)
  • Kan inte lilla multiplikationstabellen
  • Minns väl vad som berättas och förklaras muntligt
  • Har stor hjälp av användning av olika system och «logiska följder» i inlärningen
Vad gör jag om jag misstänker dyslexi hos en elev?

Om du misstänker dyslexi hos en elev bör eleven kartläggas närmare. Om du redan har resultat från nationella kartläggningar, målprov, screeningtest eller liknande som bekräftar svårigheterna, bör du kontakta skolans specialpedagog och diskutera elevens svårigheter med denne. Troligtvis kommer det att finnas ett behov av närmare kartläggning, och då bör eleven testas med Logos. Om skolan har Logos-certifierad personal bör testet utföras så snabbt som möjligt. Men kom ihåg att be vårdnadshavare om lov först.

Om eleven inte testats tidigare eller inte det inte har funnits anledning till oro, är det naturligt att börja med enklare diagnostiska tester först (Ordkedjetest, Meningslästest eller liknande). Om eleven hamnar i en av de lägsta grupperna bör eleven utredas med Logos. Återigen rekommenderas att kontakta den eller de på skolan som har det specialpedagogiska ansvaret.

Det allra viktigaste är att komma igång med goda åtgärder snabbt. Kom ihåg att Logos ger många förslag till åtgärder baserat på den enskilda elevens resultat! Om Logos-resultaten bekräftar misstanken om dyslexi bör eleven hänvisas till PPT. Åtgärderna kan implementeras direkt.

Hur hjälper man elever med dyslexi?

Logos är utvecklat just med tanke på att upptäcka styrkor och svagheter i läsprocessen, och med utgångspunkt i testresultaten rekommenderar Logos aktuella åtgärder. Forskning visar att åtgärderna har bäst effekt om de anpassas individuellt, utförs intensivt (4-5 gånger i veckan) över en kortare period (10-12 veckor) och fokuserar på utvalda delförmågor. Det är viktigt att sätta upp kortsiktiga, realistiska mål. Mål som kan utvärderas. Inget är mer motiverande än att få ett bevis på registrerad framgång. Man kan gärna göra om test med utvalda deltest i Logos och använda effektdiagrammet för att illustrera framgången. På detta sätt kan man säga något om vad som behövs fokuseras på i det vidare arbetet med att stärka läsförmågan så att man kan anpassa inlärningen efter elevens behov.

När kan dyslexi diagnosticeras?

Hur tidigt dyslexi kan diagnostiseras beror på en rad faktorer. Den som utreder måste ha en överblick av ett antal faktorer, bland annat ärftlighet, utbildning, grad av tillrättaläggande, tidig språkutveckling, uppmärksamhetsnivå, motivation, koncentrationssvårigheter osv. Orsaken till att man kartlägger alla dessa områden är att lässvårigheter ibland kan se ut som dyslexi, men så visar det sig att svårigheterna kan skyllas på hög frånvaro, flytt, otillräcklig uppmärksamhet, etc. Att ha översikt över dessa förhållanden är viktigare ju yngre eleven har, och avgörande för korrekt diagnostisering i grundskolan. Vid utredning av unga och vuxna är behovet av ytterligare information mindre, men man bör alltid inhämta så fullständig information som möjligt.
Logometrica rekommenderar att man kartlägger och diagnostiserar så tidigt som möjligt, men man bör inte dra slutsatsen dyslexi före årskurs 3.

Kan man övervinna dyslexi?

Dyslexi har man hela livet, men lässvårigheterna kan övervinnas. Det är heller aldrig för sent att få hjälp, men störst effekt har åtgärder som vidtas tidigt (de första åren i skolan). De allra flesta med dyslexi lär sig att läsa, men många har kvarstående svårigheter med högläsning (läsflyt) och rättstavning.

Hjälpmedel

Många har stor nytta av olika hjälpmedel. Hjälpmedlen tilldelas av NAV efter ansökan från skolan. Det är vanligast att söka om bidrag till dator, stavningsprogram (Lingdys, Textpilot etc.) och ljudböcker. Det finns även en lång rad andra nyttiga hjälpmedel som är anpassade till olika åldersgrupper.