Dyslexi är medfött och ärftligt

En rad studier och stora forskningsprojekt har genomförts för att närmare kartlägga dyslexins biologi, hjärnans funktion och struktur hos dyslektiker, karakteristiska kännetecken vid dyslexi, lässvårigheternas beständighet och effekten av åtgärder. Det finns inte plats att redogöra för allt detta här, men om du är intresserad hittar du aktuella referenser längst ner på sidan. Dessa studier har upptäckt att dyslexi är genetiskt bestämt1, vi vet att MRI (Magnetic Resonance Imaging) har avslöjat avvikelser både i förhållande till hjärnans struktur2 och funktion3 hos personer med dyslexi, och forskare är eniga om att svårigheterna resulterar i underliggande fonologiska brister4.

Det är dock viktigt att understryka att även om dyslexi är ärftligt, så är det en genetisk disposition för dyslexi man ärver – inte själva svårigheterna. Därför bidrar miljöfaktorer i hög grad till att bestämma i vilken utsträckning dessa dispositioner ska ge utslag i manifesterad dyslexi. Information om genetisk disposition bör likaväl tas på allvar. Studier har visat att om äldre syskon har dyslexi är det ca 30% sannolikhet att även yngre syskon har dyslexi. På samma sätt är risken att utveckla dyslexi mellan 30-50%, om någon av föräldrarna har dyslexi!

Høien och Lundberg (1991, 2012):
«Dyslexi är en ihållande störning i kodningen av det skrivna språket, som orsakas av ett fel i den fonologiska systemet.»

IDA (International Dyslexia Association, 2003):

«Dyslexia is a specific learning disability that is neurobiological in origin. It is characterized by difficulties with accurate and/or fluent word recognition and poor spelling and decoding abilities. These difficulties typically result from a deficit in the phonological component that is often unexpected in relation to other cognitive abilities and provision of effective classroom instruction.»

Bosse och Voldois (2008):

«Omfattande och varaktiga svårigheter att läsa ord snabbt och korrekt.»

Även om det alltid kommer att finnas stora individuella variationer är här ändå en enkel översikt över några av de viktigaste kännetecknen för dyslexi:

Grundskolan:

• Stora svårigheter med att automatisera bokstavskunskaperna
• Stora svårigheter med att tillägna sig fonologisk läsning
• Använder fonologisk avkodingsstrategi som huvudstrategi
• Otillräcklig utveckling av ortografisk ordigenkänning
• Lågt lästempo
• Dåligt läsflyt
• Kopplar fel fonem till presenterat grafem
• Flyttar om bokstäver, utelämnar och/eller lägger till bokstäver
• Hoppar över småord
• Klipper av ändelserna på ord
• Dålig stavning. Många skriver fonologisk korrekt (vem, ikje), medan andra inte klarar av att få ordet fonologisk riktigt (sjuling = kylling, såfe = sove osv.)
• Svårigheter med att artikulera fonologiskt komplexa ord (Mitsubishi, rododendron, representant, initiativ osv.).
• «Ordsökningssvårigheter», svårigheter med fonologisk igenkänning av lågfrekventa ord (visp, grus, kardborreband, persienn, kalkylator osv.)
• Automatiseringssvårigheter (svårigheter med att lära sig glosor, svårigheter med att lära sig klockan, svårigheter med tidsbegrepp)
• Svårigheter med att automatisera lilla multiplikationstabellen
• Bättre hörförståelse än läsförståelse

Även om det alltid kommer att finnas stora individuella variationer är här ändå en enkel översikt över några av de viktigaste kännetecknen för dyslexi:

• Läser antingen med bristfällig ortografisk igenkänning (snabbt och fel), eller med hjälp av fonologisk omkodning (långsamt och rätt).
• Känner igen grundmorfemet i ord, men använder fel ändelser
• Förväxlar visuellt lika ord
• Gillar mer att läsa «inombords» än att läsa högt
• Kan ha god läsförståelse, trots dålig avkodningsförmåga
• Stora svårigheter med engelska (och ev ett andra främmande språk)
• Dålig stavning.
• Automatiseringssvårigheter: Svårigheter med att lära sig främmande ord och facktermer (fotosyntes, biosfär, division, adjektiv, evolution osv.)
• Har inte automatiserat lilla multiplikationstabellen
• Bra logisk reflektionsförmåga
• Minns väl vad som berättas och förklaras muntligt i undervisningen
• Har stort stöd av ökad användning av system och «logiska följder»

Hur tidigt dyslexi kan diagnostiseras beror på en rad faktorer. Den som utreder måste ha en överblick av ett antal faktorer, bland annat ärftlighet, utbildning, grad av tillrättaläggande, tidig språkutveckling, uppmärksamhetsnivå, motivation, koncentrationssvårigheter osv. Orsaken till att man kartlägger alla dessa områden är att lässvårigheter ibland kan se ut som dyslexi, men så visar det sig att svårigheterna kan skyllas på hög frånvaro, flytt, otillräcklig uppmärksamhet, etc. Att ha översikt över dessa förhållanden är viktigare ju yngre eleven har, och avgörande för korrekt diagnostisering i grundskolan. Vid utredning av unga och vuxna är behovet av ytterligare information mindre, men man bör alltid inhämta så fullständig information som möjligt.

Logometrica rekommenderar att man kartlägger och diagnostiserar så tidigt som möjligt, men man bör inte dra slutsatsen dyslexi före årskurs 3.

Dyslexi har man hela livet, men lässvårigheterna kan övervinnas. De allra flesta kommer dock få en dyslektisk profil vid kartläggning med Logos, som motsvarar vad man förväntar sig att hitta hos vuxna kompenserande dyslektiker. Kom ihåg att det aldrig är för sent att vidta åtgärder. Även vuxna har mycket hjälp av systematisk lästräning. Åtgärderna är dock långt mer effektiva ju tidigare de vidtas. Så vänta inte och se om problemet går över. Anpassa läsundervisningen i dag!

Många har stor nytta av olika hjälpmedel. Hjälpmedlen tilldelas av NAV efter ansökan från skolan med hänvisning till ett dokumenterat behov. Det är vanligast att söka om bidrag till dator, stavningsprogram (Lingdys, Textpilot etc.) och eventuellt scannerpennor. Ljudböcker definieras som läromedel och tilldelas inte genom NAV. Det finns även en lång rad andra nyttiga hjälpmedel som är anpassade till olika åldersgrupper.