Meny

Den internationella dyslexikonferensen i Columbus är nu över, och vi som deltog har introducerats till den allra senaste forskningen om viktiga ämnen såsom tidiga språkliga riskfaktorer vid dyslexi, utredningskriterier vid dyslexi, särdrag i flerspråkig språk- och läsutveckling och inte minst särdrag vid språkstörning (DLD).

Många betraktade höjdpunkten på konferensen som föreläsningen av professor Nancy Mather. Mather gav en strålande presentation där hon kombinerade expertis, humor och språklig briljans med akademisk nyans på ett exemplariskt sätt. Föreläsningen handlade om "Tio saker alla bör veta om dyslexi".


Tio-saker-alla-bör-veta-om-dyslexi_231020_124341.png#asset:9450

Nancy Mathers tio saker alla bör veta om dyslexi.
* En metod för läs- och skrivundervisning i USA, med fokus på systematisk och noggrann utbildning i grundläggande principer för språk och läsförståelse.



Loulia Kavelman presenterade mycket intressanta resultat från sin forskning om två- och flerspråkiga barn. Hon avfärdade myter som att flerspråkiga barn ofta är språkligt förvirrade, vilket leder till försenad språkutveckling och svårigheter med läsinlärning. Enligt den forskning hon presenterade är det precis tvärtom. Tvåspråkiga barn blir inte förvirrade av att lära sig två språk samtidigt. Istället verkar de ha en fördel genom så kallad "språklig överföring". Forskning visar att sådan överföring har en positiv effekt, både på språkutveckling och på läsutveckling.


BLD-2.png#asset:9446Fakta om tvåspråkig utveckling.



En annan mycket kompetent talare var Tiffany Hogan. Hon presenterade vetenskapliga rön relaterade till språk, språkstörning (DLD) och läsförståelse. Vi blev presenterade för resultat från hjärnforskning och data om sambandet mellan språkförståelse och läsförståelse. Hogan uppskattar att endast 20% av elever med språkstörning identifieras i förskolan eller lågstadiet. Därför beskriver hon DLD (developmental language disorder) som "a common, but hidden disorder". För att vända denna trend måste vi systematiskt börja screena barn för språkstörning, på samma sätt som vi screenar dem för lässvårigheter och dyslexi.

Även detta år var den framstående läsforskaren Richard Wagner bland föreläsarna. Tyvärr höll han bara ett mycket kort anförande. Men han använde tiden för att betona vikten av att kartlägga hörförståelse som en del av dyslexiutredningen. Wagner hänvisade till tre studier. Resultaten visade att identifieringen av dyslexi blev mer tillförlitlig när svårigheter med avkodning och fonologisk medvetenhet tolkades i förhållande till elevens hörförståelse.


connecting-MA.png#asset:9425

Hjärnaktivering under arbete med morfologiska uppgifter hos barn med och utan dyslexi.


De flesta föreläsarna betonade också vikten av systematisk och strukturerad undervisning. Som alltid understryks vikten av fonologisk avkodning och fonemisk medvetenhet, men i år fanns det också ett ökat fokus på morfologi. Ett morfem kan vara den minsta betydelsebärande enheten i ett ord (rotmorfem), eller en meningsdifferentierande enhet av ett ord (prefix och suffix). På konferensen hänvisade man till forskning som visade att barn med dyslexi är mindre "uppmärksamma" på prefix och suffix, och att deras uppmärksamhet är riktad mot den minsta betydelsebärande delen av ordet, det vill säga rotmorfemet. För elever med stora fonologiska svårigheter kan det därför vara klokt att flytta fokus från fonem till morfem.

Sammanfattningsvis bekräftar föreläsningarna vad Lose (2007) så träffande påpekade redan för 16 år sedan:

" To be successful, the most struggling child requires the most expert teacher."


Skribent

Ingjerd Høien-Tengesdal, forskningschef på Logometrica