Meny

Diskussionen kring användning av hjälpmedel vid nationella prov har pågått länge i Sverige, precis som i Norge. I Norge genomfördes dock förändringar 2022. Nu får elever med dyslexi använda de hjälpmedel som de har tillgång till i den ordinarie undervisningen. Därmed får de också en mer rättvis bedömning. Logometrica anser att det är dags att Sverige följer efter!


Skolverkets syn på saken

Skolverket har vid flera tillfällen stämts för diskriminering av enskilda elever och deras vårdnadshavare. Fallen har backats upp av organisationer som Dyslexiförbundet, Talerättsfonden mot diskriminering och Disability Rights Defenders Sweden.

Skolverkets kritiserade regler säger att en elev med dyslexi har rätt till anpassningar som att få extra lång tid på sig att skriva provet eller sitta avskilt i ett eget rum. De får däremot inte använda hjälpmedel i form av uppläsning. Anledningen till det är att man från Skolverkets håll menar att uppgiften då inte skulle kunna mäta det som avses.

Skolverket menar att en elev med konstaterad dyslexi ändå kan göra delprovet som testar avkodning och läsförståelse, utan hjälpmedel i form av uppläsning. Resultatet från det nationella provet ska då kompletteras med andra typer av bedömningar för att få en bred bild av elevens läsförståelse.

Något som Skolverket står fast vid och inte planerar att ändra.


Skolverkets argument missar målet

Skolverket menar att hjälp med avkodning i form av uppläsning på nationella prov i årskurs 3 och 6 innebär en sådan anpassning att provet inte längre prövar det som det är avsett att pröva, nämligen avkodning och förståelse. Det är delvis korrekt anser vi. Det stämmer att man med hjälpmedel som uppläsning inte får kartlagt avkodningsfärdigheten.

Men med dagens lösning, att inte använda hjälpmedel, kan man inte kartlägga läsförståelsen heller, eftersom denna för många kan hindras av en bristande avkodningsfärdighet. När avkodningsfärdigheten hos en elev med dyslexi redan är noggrant kartlagd, bör man istället välja läsförståelsekomponenten som mål för nationella provet.

Man missar alltså målet helt med Skolverkets argument. Och med tanke på att resultaten från de nationella proven kan påverka elevers betyg, riskerar detta att skapa onödig stress, prestationsångest och en känsla av otillräcklighet hos eleverna. I förlängningen kan detta även resultera i ett lägre terminsbetyg.


Logometricas syn på Skolverkets definition av läsning

Skolverket använder sig av den definition av läsning som kallas The Simple View of Reading. I den beskrivs läsning som en produkt av två faktorer: avkodning och förståelse, som båda är avgörande för läsprocessen (Läsning = Avkodning x Förståelse). Det innebär att för att effektivt kunna läsa krävs både en förmåga att kunna avkoda samt en grundläggande språkförståelse.

På Logometrica stödjer vi helt denna syn på läsning. Vi betonar särskilt vikten av att "förståelse" i detta sammanhang syftar på språkförståelse. Målet med läsning, det vill säga läsförståelse, uppnås endast när både avkodning och språkförståelse samverkar effektivt. Därför bör en kartläggning av läsning inkludera såväl avkodning och språkförståelse som läsförståelse. När styrdokumenten använder bedömning av läsning är alltså varken avkodningsfaktorn eller förståelsefaktorn möjliga att helt bortse från.

Elever med dyslexis läsförmåga har redan kartlagts noggrant, och läraren känner väl till elevens svårigheter med avkodning och behov av anpassning. Att säga att elever med dyslexi inte kan använda hjälpmedel eftersom resultatet är tänkt att vara ett stöd för läraren blir då helt fel. Läraren får ingen ny information om elevens avkodning, och eleven får inte fullt ut visa sin förmåga att förstå texten. Därmed misslyckas man också med det andra målet: nationella prov är obligatoriska prov som finns för att ge eleverna samma förutsättningar att visa vad de kan. Elever med dyslexi får inte visa sin fulla potential efter de förutsättningarna som är idag.


Hur man har löst det i Norge

Det var en stor seger för organisationen Dysleksi Norge när man under 2022 fick igenom kravet på anpassning vid nationella prov för elever med dyslexi. Konsekvensen av detta är att elever med dyslexi får möjlighet att visa sina kunskaper och sin faktiska nivå på textförståelse.

Caroline Solhem är generalsekreterare för Dysleksi Norge och i den här artikeln säger hon följande kring de nya riktlinjerna för anpassning:

– Detta är en jättestor seger för alla elever det berör, för föräldrar som har haft gråtande barn hemma, och för lärare som har stått förtvivlade vid sidan av utan att kunna hjälpa.

Det var den norska regeringen och Kunnskapsdepartementet (motsvarande Utbildningsdepartementet) som gav Utdanningsdirektoratet (Udir, motsvarande Skolverket) uppdraget att utreda frågan. Beslutet om en förändring innebär att Utdanningsdirektoratet rekommenderar att riktlinjerna för användning av hjälpmedel vid nationella prov i läsning ska inkludera användningen av hjälpmedel för uppläsning av text (avkodning). Detta gäller de elever som har godkänd användning av hjälpmedel för uppläsning i sin övriga utbildning.

Utöver att elever med dyslexi i Norge nu kommer att få en mer rättvis chans att visa sin nivå på läsförståelse, så ser man också att detta kommer kunna ge värdefull information om exempelvis geografiska skillnader och kvaliteten i den anpassade undervisningen.

Något som varit helt avgörande för att öppna upp för denna anpassning av de nationella proven i Norge är att Utdanningsdirektoratet har haft en god dialog med Dysleksi Norge som drivit frågan, och varit intresserade av att hitta en gemensam lösning. Det är där vi ser den stora skillnaden mellan hur frågan hanteras i Sverige, där Skolverket och dyslexirörelsen inte har en fungerande dialog.

På Utdanningsdirektoratets hemsida går det att läsa mer om den tydliga formuleringen av de norska anpassningarna.


Logometricas ståndpunkt

Elever med dyslexi ställs inför stora utmaningar i skolmiljön eftersom text är ett centralt element i nästan alla skolämnen. Att få tillgång till anpassade hjälpmedel i den vanliga undervisningen kan för många innebära en avsevärd lättnad, vilket leder till minskad stress, oro och ångest.

Liksom vid andra funktionsnedsättningar baseras stödet på riktlinjer och lagar från skolan, Skolverket och i vissa fall regeringen. Dessa riktlinjer syftar till att ge varje elev de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolmiljön. Vi på Logometrica anser att de nationella proven inte bör vara ett undantag. Därför hoppas vi att Skolverket kan öppna upp för en dialog och inspireras av hur Norge har löst samma problem. I Norge kom det krav från regeringsnivå om att frågan skulle utredas, och kanske är det vad som behövs även i Sverige.




Vill du veta mer?

Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller funderingar.

Beställ Logos
Kontaka oss