En norsk studie som publicerades i Scandinavian Journal of Educational Research undersöker hur norska rådgivare inom undervisningspsykologi, motsvarande logopeder, använder sig av verktyg för diagnostisering av dyslexi. 70 procent av deltagarna i studien lyfte fram Logos som det bästa verktyget för kartläggning av läs- och skrivsvårigheter, diagnostisering av dyslexi och för att identifiera rätt stödinsatser.
Ungefär fem procent av skolelever har dyslexi
För cirka 95 procent av befolkningen automatiseras ordavkodningen med övning och rätt typ av utbildning. Men övriga har svårigheter med detta (Bishop & Snowling, 2004; Snowling & Melby-Lervåg, 2016).
Man brukar säga att ungefär 3–7 procent av alla skolelever har dyslexi och för de som inte får rätt stöd i tid blir skoltiden ofta jobbig. Ju tidigare läs- och skrivsvårigheter kan upptäckas, desto tidigare kan adekvata stödinsatser sättas in. För att få en dyslexidiagnos krävs oftast en bedömning från en logoped eller specialpedagog som använder ett tillförlitligt testbatteri.
Den norska studien, Assessment of Dyslexia – Why, When, and with What som publicerades i augusti 2021, visar att många elever inte diagnostiseras med dyslexi förrän så sent som i sjätte klass. Utöver att börja med tidigare utredningar bör man erbjuda mer stöd redan när man observerar och misstänker dyslexi istället för att vänta på en diagnos.
70 procent anser att Logos är det viktigaste verktyget
Trots all forskning kring dyslexi råder det fortfarande delade meningar om hur dyslexi ska definieras och hur den skiljer sig från andra läs- och skrivsvårigheter. Därför är det viktigt att skolan har en plan för screening och kartläggning av läs- och skrivsvårigheter. Det bästa sättet att göra det är att använda samma tillförlitliga verktyg för samtliga elever och att det finns en väl strukturerad process för när och hur detta görs.
Logos är ett digitalt verktyg som hjälper till att kartlägga läsfärdighet, diagnostisera dyslexi och utarbeta skräddarsydda pedagogiska åtgärder. Majoriteten av de 118 deltagarna i den ovan nämnda studien betonade att testresultaten från Logos var viktiga för bedömningsarbetet och 86 procent säger att de använder sig av Logometricas kriterier för dyslexi i sin utredning.
Hela 70 procent av de svarande anser att Logos är det viktigaste verktyget för att diagnostisera dyslexi. I studien framhäver man bland annat att Logos har utmärkt reliabilitet (≥0,80).
En samlad bild ger en gedigen grund för diagnos
Kartläggning av barn i skolåldern används för att ge information om det enskilda barnets behov och eventuella utmaningar, så att skolan på bästa möjliga sätt kan skräddarsy stödinsatser och hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter framåt i sin utveckling.
Logos används i kombination med bakgrundsinformation från hem, skola och eleven själv, då både testresultat och bakgrundsinformation är viktiga delar i bedömningen. Den norska studien drar slutsatsen att alltför få skolor använder Logos eller något annat standardiserat verktyg i tillräckligt hög utsträckning.
Rätt verktyg är lösningen på många problem
Andra studier visar att elever med dyslexi löper större risk att utveckla psykisk ohälsa, bli hemmasittare, få svårigheter inom beteende och i framtiden även ha större svårigheter att få ett jobb (t.ex., APA, 2013; Dahle et al., 2011; Knivsberg & Andreassen, 2009; Shaywitz & Shaywitz, 2020).
Det betyder alltså att dyslexi, och då särskilt när den upptäcks sent eller att eleven inte får rätt stöd, inte bara påverkar individen i sig utan också samhället i stort. Därför är en av norska studiens slutsatser att användandet av de rätta verktygen för att tidigt diagnostisera dyslexi är av yttersta vikt. Att satsa på ett pålitligt verktyg sparar både resurser och pengar för skolan och samhället.