Alfa har normer för alla årskurser

Här finns mer information om Alfas normering och urvalet av deltester.

…

Varför är normering viktig?

Innan man kan bedöma om en elevs läsförmåga är som förväntat måste man veta vad som faktiskt förväntas i de olika årskurserna. Det tar vi reda på genom en normering.

Vid en normering gör många hundra elever samma test under likvärdiga förhållanden. Analyser av resultaten visar vad som är ett förväntat resultat för varje deltest i varje årskurs.

Hur normerades Alfa?

Hur många elever deltog i normeringen? Vad är den vetenskapliga grunden för valet av deltester? Öppna delarna nedan för att läsa mer.

För att normerna ska vara representativa för hela Sverige eftersträvades geografisk spridning bland medverkande skolor samt deltagande av elever från samtliga årskurser.

Normeringen av Alfa omfattade cirka 18 000 elever och genomfördes parallellt i Norge och Sverige i november 2024, med deltagare på bokmål, nynorsk och svenska.

  • I den svenska normeringen deltog elever från 44 skolor i 29 kommuner. Urvalet täcker    12 av 21 län samt en finlandssvensk skola i Finland.
  • Skolorna varierade i storlek, från ett stadie till alla stadier.
  • I gymnasiet deltog elever från både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Alfa är normerat för alla årskurser i grundskolan samt år 1 på gymnasiet. .

Stanineskalan delar in testresultat i nio grupper, från 1 till 9. Skalan används ofta i pedagogiska tester och visar hur en elev ligger till jämfört med jämnåriga.

Stanineskalan
StanineAndel av normgruppenBedömning
14 %Mycket låg
27 %Låg
312 %Något under medel
417 %Medel
520 %Medel
617 %Medel
712 %Något över medel
87 %Hög
94 %Mycket hög

I Alfa tolkas staninevärdena så här:

Så tolkas staninevärdena i Alfa
StanineTolkning
1–2Elevens resultat ligger klart under förväntad nivå för årskursen och tyder på svårigheter med uppgifterna.
3Elevens resultat ligger något under förväntad nivå för årskursen och tyder på vissa svårigheter med uppgifterna.
4–6Elevens resultat ligger inom det förväntade för årskursen.
7–9Elevens resultat ligger över det förväntade för årskursen.

Normerna i Alfa bygger på testning under höstterminen. Vid testning under vårterminen bör man ta hänsyn till att eleverna har fått ytterligare en termins undervisning. Det kan ge något högre staninevärden än vid testning på hösten.

Alfa undersöker följande färdigheter:

  • bokstavskunskap
  • fonologisk och fonemisk medvetenhet
  • ordavkodning
  • grammatisk förståelse på meningsnivå

Dessa färdigheter lyfts i forskningen som riskmarkörer för dyslexi och språkliga svårigheter. Elever som identifieras med svårigheter inom dessa färdigheter rekommenderas vidare kartläggning med utvalda deltest i Logos.

Det finns två huvudsakliga orsaker till att läsförståelse inte ingår i Alfa:

  • Forskning visar att korta läsförståelsetester kan ha begränsad validitet och reliabilitet, särskilt i de lägre årskurserna (Catts, 2021).
  • Att använda läsförståelse som screening (slutprodukten i The Simple View of Reading) kan vara mindre träffsäkert än att screena de underliggande komponenterna som läsförståelsen bygger på.

Alfa ger läraren så träffsäkert underlag som möjligt på kort tid genom att screena de underliggande komponenterna i läsningen i stället för att enbart testa slutprodukten. Detta kan ge en tydligare grund för målinriktade insatser.

Reliabilitet beskriver hur tillförlitligt och konsekvent ett test mäter det som det avser att mäta. Ett test med hög reliabilitet ger upprepbara resultat oavsett när det genomförs eller av vem.

Reliabilitet anges ofta som en korrelationskoefficient, r eller Cronbachs alfa (α), på en skala från 0 till 1. Ju högre värde, desto mer tillförlitligt är testet.

I Alfa bedömdes reliabiliteten genom att samma grupp elever genomförde testet vid två tillfällen med ett lämpligt tidsintervall mellan mätningarna. Test–retest-korrelationen var 0,72–0,88, vilket indikerar god reliabilitet för ett kort screeningtest. .

Validitet handlar om vad testet faktiskt mäter. Ett test kan vara tillförlitligt, men det måste också visa att det mäter de färdigheter det är avsett att mäta.

För att undersöka detta jämförs resultaten i Alfa med andra tester som mäter samma färdigheter. Valideringsstudien är genomförd, och resultaten analyseras.

Sensitivitet och specificitet är viktiga begrepp när man bedömer tester.

  • Sensitivitet visar testets förmåga att fånga upp dem som har en viss svårighet, till exempel dyslexi.
  • Specificitet visar hur träffsäkert testet är, alltså hur många av dem som inte har dyslexi som också får rätt resultat.

Ett test med låg sensitivitet missar många som faktiskt har dyslexi. Ett test med låg specificitet ger många falskt positiva resultat, alltså elever som identifieras utan att ha dyslexi.

Syftet med ett screeningverktyg som Alfa är att hitta elever som har svårigheter med läsning och språkförståelse. Därför är hög sensitivitet viktig. Vi fångar hellre upp för många än missar någon. Vidare kartläggning behövs för att fastställa orsaken till svårigheterna.

Logos är vårt diagnostiska verktyg och används för att följa upp elever med låga resultat i Alfa. För ett diagnostiskt test är hög specificitet mycket viktig. Vi måste vara säkra på att diagnosen stämmer.

Alfas sensitivitet bedömdes i en norsk studie. Den visade en sensitivitet på 0,88, det vill säga att testet fångade upp 88 procent av eleverna med dyslexi. Analyser av specificitet pågår.

Matilda Staberg

Har du frågor om normeringen?

Matilda Staberg, försäljningschef Sverige, svarar på frågor om Alfa. Skriv till matilda@logometrica.se.

Din integritet

Den här webbplatsen använder cookies så att vi kan ge dig så bra användarupplevelse som möjligt. Cookieinformation lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälper oss att förstå vilka delar av webbplatsen som du tycker är mest intressanta och användbara.

Du kan justera alla dina cookie-inställningar genom att navigera i flikarna på vänster sida.