Alfa har normer för alla årskurser

Normerna ska vara representativa för hela Sverige. Därför eftersträvades geografisk spridning bland skolorna, och elever från alla årskurser deltog.

Normeringen av Alfa omfattade cirka 18 000 elever i Norge och Sverige. Testningen genomfördes parallellt i båda länderna i november 2024, på bokmål, nynorska och svenska.

• I den svenska normeringen deltog elever från 44 skolor i 29 kommuner. Urvalet täcker 12 av 21 län och en finlandssvensk skola i Finland.
• Skolorna varierade i storlek, från skolor med ett stadium till skolor med alla stadier.
• På gymnasiet deltog elever från både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Alfa är normerat på svenska för alla årskurser från förskoleklass till år 1 på gymnasiet.

Stanineskalan delar in testresultat i nio grupper, från 1 till 9. Skalan används ofta i pedagogiska tester och visar hur en elev ligger till jämfört med jämnåriga.

Stanineskalan

Stanine	Andel av normgruppen	Bedömning
1	4 %	Mycket låg
2	7 %	Låg
3	12 %	Något under medel
4	17 %	Medel
5	20 %	Medel
6	17 %	Medel
7	12 %	Något över medel
8	7 %	Hög
9	4 %	Mycket hög

I Alfa tolkas staninevärdena så här:

Så tolkas staninevärdena i Alfa

Stanine	Tolkning
1–2	Elevens resultat ligger klart under förväntad nivå för årskursen och tyder på svårigheter med uppgifterna.
3	Elevens resultat ligger något under förväntad nivå för årskursen och tyder på vissa svårigheter med uppgifterna.
4–6	Elevens resultat ligger inom det förväntade för årskursen.
7–9	Elevens resultat ligger över det förväntade för årskursen.

Normerna i Alfa bygger på testning under höstterminen. Vid testning under vårterminen bör man ta hänsyn till att eleverna har fått ytterligare en termins undervisning. Det kan ge något högre staninevärden än vid testning på hösten.

I Alfa undersöker vi följande färdigheter:

• bokstavskunskap
• fonologisk och fonemisk medvetenhet
• ordavkodning
• grammatisk förståelse på meningsnivå

Forskningen lyfter fram de här färdigheterna som viktiga riskmarkörer för dyslexi och språkliga svårigheter. Elever som visar svårigheter rekommenderas vidare kartläggning med utvalda deltester i Logos.

Vissa andra screeningtester lägger vikt vid läsflyt och läsförståelse. Vi har medvetet valt att inte ta med läsförståelse i Alfa, av två skäl:

• Forskning visar att korta läsförståelsetester kan ha begränsad validitet och reliabilitet, särskilt i de lägre årskurserna (Catts, 2021).
• Läsförståelse är slutprodukten i The Simple View of Reading. Att screena slutprodukten ger sällan säkrare information än att screena de underliggande komponenter som läsförståelsen bygger på.

Med Alfa vill vi ge läraren den mest relevanta informationen på kortast möjliga tid. Det gör vi genom att mäta byggstenarna, inte slutprodukten. Det ger en bättre grund för målinriktade insatser.

Reliabilitet handlar om hur tillförlitligt och stabilt ett test är. Ett test med hög reliabilitet ger samma resultat oavsett när det genomförs eller av vem.

Reliabilitet anges ofta som en korrelationskoefficient, r eller Cronbachs alfa (α), på en skala från 0 till 1. Ju högre värde, desto mer tillförlitligt är testet.

För att mäta detta testade vi samma elevgrupp två gånger, med ett lämpligt tidsintervall mellan mätningarna. Korrelationen mellan första och andra testtillfället låg mellan 0,72 och 0,88. Det är god reliabilitet för ett kort screeningtest.

Validitet handlar om vad testet faktiskt mäter. Ett test kan vara tillförlitligt, men det måste också visa att det mäter de färdigheter det är avsett att mäta.

För att undersöka detta jämförs resultaten i Alfa med andra tester som mäter samma färdigheter. Valideringsstudien är genomförd, och resultaten analyseras.

Sensitivitet och specificitet är viktiga begrepp när man bedömer tester.

• Sensitivitet visar testets förmåga att fånga upp dem som har en viss svårighet, till exempel dyslexi.
• Specificitet visar hur träffsäkert testet är, alltså hur många av dem som inte har dyslexi som också får rätt resultat.

Ett test med låg sensitivitet missar många som faktiskt har dyslexi. Ett test med låg specificitet ger många falskt positiva resultat, alltså elever som identifieras utan att ha dyslexi.

Syftet med ett screeningverktyg som Alfa är att hitta elever som har svårigheter med läsning och språkförståelse. Därför är hög sensitivitet viktig. Vi fångar hellre upp för många än missar någon. Vidare kartläggning behövs för att fastställa orsaken till svårigheterna.

Logos är vårt diagnostiska verktyg och används för att följa upp elever med låga resultat i Alfa. För ett diagnostiskt test är hög specificitet mycket viktig. Vi måste vara säkra på att diagnosen stämmer.

Alfas sensitivitet bedömdes i en norsk studie. Den visade en sensitivitet på 0,88, det vill säga att testet fångade upp 88 procent av eleverna med dyslexi. Analyser av specificitet pågår.