Alfa har normer för alla årskurser
Här kan du läsa mer om normeringen av Alfa och om urvalet av deltester.
Varför är normering viktig?
Innan man kan bedöma om en elevs förmåga är som förväntad måste man veta vad som faktiskt förväntas i de olika årskurserna. Det tar man reda på genom en normering.
Vid en normering genomför många hundra elever samma test under likvärdiga förhållanden. Analyser av resultaten visar vad som är ett förväntat resultat för varje deltest i varje årskurs.
Hur normerades Alfa?
Hur många elever deltog i normeringen? Vad är den vetenskapliga grunden för valet av deltesterna? Här kan du läsa mer.
Urval av elever
För att normerna ska vara representativa för hela Sverige eftersträvades geografisk spridning bland medverkande skolor samt deltagande av elever från samtliga årskurser.
Normeringen av Alfa omfattade cirka 18 000 elever och genomfördes parallellt i Norge och Sverige i november 2024, med deltagare på bokmål, nynorsk och svenska.
– I den svenska normeringen deltog elever från 44 skolor i 29 kommuner. Urvalet täcker 12 av 21 län samt en finlandssvensk skola i Finland.
– Skolorna varierade i storlek, från ett stadie till alla stadier.
– I gymnasiet deltog elever från både högskoleförberedande program och yrkesprogram.
Alfa är normerat för alla årskurser i grundskolan samt år 1 på gymnasiet.
Användning av stanineskalan
Stanineskalan delar in testresultat i nio grupper, från 1 till 9. Skalan används ofta i pedagogiska tester och visar hur en elev ligger till i jämförelse med jämnåriga.
Stanine | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
Andel av normgruppen | 4% | 7% | 12% | 17% | 20% | 17% | 12% | 7% | 4% |
Bedömning | Mycket låg | Låg | Något under medel | Medel | Något över medel | Hög | Mycket hög | ||
I Alfa tolkas staninevärdena på följande sätt:
Stanine | Tolking |
1-2 | Elevens resultat ligger klart under förväntad nivå för årskursen och tyder på svårigheter med uppgifterna. |
3 | Elevens resultat ligger något under förväntad nivå för årskursen och tyder på vissa svårigheter med uppgifterna. |
4-6 | Elevens resultat ligger inom det förväntade för årskursen. |
7-9 | Elevens resultat ligger över det förväntade för årskursen. |
Observera: Alfas normer baseras på testning under höstterminen. Resultat från vårterminen bör tolkas med hänsyn till att eleverna har haft ytterligare en termins undervisning, vilket kan ge något högre staninevärden. Separata vårnormer planeras.
Val av deltester
Alfa undersöker följande färdigheter:
- Bokstavskunskap
- Fonologisk och fonemisk medvetenhet
- Ordavkodning
- Grammatisk förståelse på meningsnivå
Dessa färdigheter lyfts i forskningen som riskmarkörer för dyslexi och språkliga svårigheter. Elever som identifieras med svårigheter inom dessa färdigheter rekommenderas vidare kartläggning med utvalda deltest i Logos.
Det finns två huvudsakliga orsaker till att läsförståelse inte ingår i Alfa:
- Forskning visar att korta läsförståelsetester kan ha begränsad validitet och reliabilitet, särskilt i de lägre årskurserna (Catts, 2021).
Att använda läsförståelse som screening (slutprodukten i The Simple View of Reading) kan vara mindre träffsäkert än att screena de underliggande komponenterna som läsförståelsen bygger på.
Alfa ger läraren så träffsäkert underlag som möjligt på kort tid genom att screena de underliggande komponenterna i läsningen i stället för att enbart testa slutprodukten. Detta kan ge en tydligare grund för målinriktade insatser.
Reliabilitet
Reliabilitet beskriver hur tillförlitligt och konsekvent ett test mäter det som det avser att mäta. Ett test med hög reliabilitet ger upprepbara resultat oavsett när det genomförs eller av vem.
Reliabilitet anges vanligtvis med en korrelationskoefficient, antingen test–retest-r eller Cronbachs alfa, α, på en skala från 0 till 1. Ju högre värde, desto mer tillförlitligt är testet.
I Alfa bedömdes reliabiliteten genom att samma grupp elever genomförde testet vid två tillfällen med ett lämpligt tidsintervall mellan mätningarna. Test–retest-korrelationen var 0,72–0,88, vilket indikerar god reliabilitet för ett kort screeningtest.
Validitet
Validitet beskriver i vilken utsträckning ett test mäter det som avses att mäta. Ett test kan vara tillförlitligt (reliabelt), men behöver även visa att det faktiskt mäter de färdigheter som det är avsett att mäta.
För att undersöka detta jämförs resultaten i Alfa med andra tester som mäter samma färdigheter. Valideringsstudien genomfördes under våren 2025 och resultaten är under analys.
Sensitivitet och specificitet
Sensitivitet och specificitet är viktiga begrepp vid bedömning av testers träffsäkerhet.
- Sensitivitet visar testets förmåga att fånga upp de som har en viss svårighet, exempelvis dyslexi och/eller DLD.
- Specificitet visar hur bra testet är på att inte felaktigt peka ut någon som har en viss svårighet, till exempel dyslexi eller DLD.
Ett test med låg sensitivitet missar många som faktiskt har dyslexi. Ett test med låg specificitet ger många falskt positiva fall, det vill säga identifierar elever som inte har dyslexi. Målet med ett screeningverktyg som Alfa är att hitta elever som har svårt med läsning och språkförståelse, därför är hög sensitivitet viktig – hellre fånga upp något fler än riskera att missa någon. Fördjupad kartläggning behövs för att fastställa orsaken till svårigheterna.
Vid låga resultat i Alfa rekommenderas vidare kartläggning i Logos, som är ett diagnostiskt verktyg. För ett diagnostiskt test är hög specificitet avgörande för att säkerställa att diagnosen stämmer.
Alfas sensitivitet bedömdes i en studie med elever på bokmål och visade att Alfa har en sensitivitet på 0,88, det vill säga att testet fångar upp 88 % av eleverna med dyslexi.
Analyser av specificitet pågår under hösten 2025.