Vem får göra en bedömning av dyslexi?
I Sverige är det inte reglerat vem som får göra en utredning och en bedömning av dyslexi. Personen behöver ha tillräcklig kunskap och kompetens inom läs- och skrivutveckling, dyslexi och utredningsarbete. Dessutom ska personen ha rätt verktyg för att kunna göra en djupgående och tillförlitlig utredning.
Medicinsk eller pedagogisk utredning?
En medicinsk utredning görs med klassifikationssystem och diagnoskoder och får bara ställas av medicinskt utbildad personal, till exempel logoped, psykolog eller läkare.
För det pedagogiska arbetet i skolan krävs dock ingen medicinsk diagnos. Där görs pedagogiska läs- och skrivutredningar. Med Logos som verktyg kan en sådan utredning göras direkt på skolan.
I många delar av Sverige är det lång väntetid till utredning hos logoped och i vissa regioner/kommuner är det inte tillåtet att söka till logoped för utredning av ”endast” dyslexi. Då är det bra att dessa utredningar även kan göras på skolan inom kommunen.
Vid misstankar om andra diagnoser i kombination med dyslexi rekommenderas dock alltid vidare remiss till logoped eller psykolog.
Fortsatta stödinsatser
Både medicinska och pedagogiska läs- och skrivutredningar är giltiga för många fortsatta stödinsatser. Exempelvis vid anpassat körkortsprov, fortsatta studier vid flera universitet/högskolor eller att ansöka om förlängd tid på högskoleprovet. För att man som pedagog ska få avgöra vilka personer med lässvårigheter som bör få skriva högskoleprovet med förlängd provtid behöver man ansöka om att bli intygsgivare för högskoleprovet hos Universitet- och högskolerådet (UHR).
Varför är utredning viktigt?
För många som har dyslexi är det en stor lättnad att få reda på att dom har det. Detta handlar inte i första hand om att få adekvata stödåtgärder, utan snarare om en viktig bekräftelse för ens självbild.
Forskning visar att förståelsen om varför man kämpar kan vara viktigare än de åtgärder man vidtar. Därför bör man inte underskatta betydelsen av att få veta att man har dyslexi!