Har du hört talas om dold dyslexi?

En intervju med forskaren och logopeden Tove Ekelund om särskild begåvning, dyslexi och varför vissa elever riskerar att förbises.

Vad säger egentligen ett samlat mått på läsförståelse om en elevs läsning?

Vi har tidigare lyft att ett lågt resultat på läsförståelse kan ha olika orsaker och att vi behöver undersöka både avkodning och språkförståelse för att förstå vad eleven behöver stöd med. Men det finns också elever där det omvända kan vara viktigt att uppmärksamma. Ett gott resultat på läsförståelse kan ibland dölja underliggande svårigheter.

Som läsning i samband Dyslexiveckan kommer här en intervju med forskaren och logopeden Tove Ekelund om elever som både har särskild begåvning och dyslexi, så kallade 2e-elever. I sin forskning har hon undersökt hur elevernas styrkor och svårigheter kan maskera varandra.

I studien användes bland annat Logos för att undersöka elevernas läsning. I intervjun diskuteras vilka mönster som blev synliga i resultaten, varför olika uppgiftstyper kan ge olika information och vad vi behöver tänka på vid screening, kartläggning och utredning för att inte missa den här elevgruppen.

Intervju med Tove Ekelund

1. För den som inte känner till området: kan du kort beskriva vad som kännetecknar de elever du har studerat, och vad som skiljer 2e-elever med dyslexi från andra elever med lässvårigheter?

Jag har studerat elever med twice-exceptionality, eller 2e-elever. Det innebär att eleven både har en särskild begåvning och en funktionsnedsättning – i det här fallet dyslexi. Det som kännetecknar de här eleverna är att deras styrkor och svårigheter samverkar på ett sätt som gör att svårigheterna inte alltid blir tydliga. Till skillnad från andra elever med lässvårigheter klarar de ofta att kompensera, till exempel genom stark språkförståelse eller effektiva strategier. På så sätt maskeras dyslexin – något som kallas dold dyslexi.

2. Vi brukar utgå från att 5–8 % har dyslexi. Du har forskat på en ännu mindre grupp. Vad var bakgrunden till att du valde att forska just på denna elevgrupp?

Bakgrunden var att 2e-elever ofta hamnar mellan stolarna. Det finns skäl att anta att dyslexi är underidentifierad hos elever med särskild begåvning, vilket innebär att vi egentligen inte vet hur stor gruppen är. Vi vet relativt mycket om dyslexi generellt, men betydligt mindre om hur den tar sig uttryck hos elever med särskild begåvning.

Mina resultat visar till exempel att dessa elever, trots dyslexi, kan prestera högt på standardiserade tester av läsförståelse när uppgifterna är utformade som flervalsfrågor. Det kan bidra till att maskera underliggande avkodningssvårigheter, eftersom de i hög grad kan använda effektiva strategier för att hantera testet snarare än att faktiskt läsa. Eleverna själva beskriver också att tester med flervalsfrågor upplevs som betydligt lättare, eftersom svarsalternativen redan finns där, jämfört med att själva formulera ett svar. Flera uppgav att de inte ens läser texten, men ändå kan svara genom att utesluta felaktiga alternativ.

Som logoped med lång erfarenhet av utredningar har jag sett hur den här elevgruppen lätt förbises, vilket gör att dyslexi ofta inte upptäcks och att 2e-eleverna därmed inte får rätt stöd. I förlängningen kan det påverka både deras skolgång och deras möjligheter till arbete och delaktighet i samhället.

3. I din avhandling använder du begreppet ömsesidig maskering. Hur visar det sig i praktiken, särskilt i mötet med testning och screening?

Ömsesidig maskering innebär att elevens styrkor och svårigheter döljer varandra. I praktiken kan det visa sig genom att eleven kompenserar för sina lässvårigheter i test- och skolsituationer, samtidigt som svårigheterna gör att elevens styrkor inte fullt ut kommer till uttryck. I screening kan resultaten därför se ”tillräckligt bra” ut, trots att det finns underliggande svårigheter. Samtidigt kan det fungera åt båda håll – begåvningen kan maskera svårigheterna, men svårigheterna kan också maskera begåvningen. Det innebär att eleverna riskerar att bli missförstådda eller felidentifierade. Därför är det viktigt att både identifiera och stimulera deras styrkor, samtidigt som de får effektiva stödinsatser för svårigheterna. Forskning visar också att oupptäckta lässvårigheter kan hänga samman med en ökad risk för psykisk ohälsa, vilket gör tidig identifiering särskilt viktig.

4. Vad utmärker 2e-elever jämfört med andra elever med lässvårigheter när det gäller testning och screening, och varför riskerar den här gruppen att förbises i vanliga screeningar?

Det som ofta utmärker 2e-elever är en ojämn profil. De kan prestera inom eller över genomsnittet på vissa delar – till exempel när läsförståelsen bedöms genom flervalsfrågor – samtidigt som de har tydliga svårigheter med avkodning. Eftersom många screeningar bygger på gränsvärden riskerar dessa elever att inte fångas upp, eftersom de inte hamnar tillräckligt lågt. Det gör att deras svårigheter helt enkelt inte syns i resultaten.

4. I din avhandling använder du begreppet ömsesidig maskering. Hur visar det sig i praktiken, särskilt i mötet med testning och screening?

Ömsesidig maskering innebär att elevens styrkor och svårigheter döljer varandra. I praktiken kan det visa sig genom att eleven kompenserar för sina lässvårigheter i test- och skolsituationer, samtidigt som svårigheterna gör att elevens styrkor inte fullt ut kommer till uttryck. I screening kan resultaten därför se ”tillräckligt bra” ut, trots att det finns underliggande svårigheter. Samtidigt kan det fungera åt båda håll – begåvningen kan maskera svårigheterna, men svårigheterna kan också maskera begåvningen. Det innebär att eleverna riskerar att bli missförstådda eller felidentifierade. Därför är det viktigt att både identifiera och stimulera deras styrkor, samtidigt som de får effektiva stödinsatser för svårigheterna. Forskning visar också att oupptäckta lässvårigheter kan hänga samman med en ökad risk för psykisk ohälsa, vilket gör tidig identifiering särskilt viktig.

5. Vad utmärker 2e-elever jämfört med andra elever med lässvårigheter när det gäller testning och screening, och varför riskerar den här gruppen att förbises i vanliga screeningar?

Det som ofta utmärker 2e-elever är en ojämn profil. De kan prestera inom eller över genomsnittet på vissa delar – till exempel när läsförståelsen bedöms genom flervalsfrågor – samtidigt som de har tydliga svårigheter med avkodning. Eftersom många screeningar bygger på gränsvärden riskerar dessa elever att inte fångas upp, eftersom de inte hamnar tillräckligt lågt. Det gör att deras svårigheter helt enkelt inte syns i resultaten.

6. Vad visar din forskning om Logos förmåga att identifiera dyslexi hos elever med särskild begåvning, och är det vissa deltest eller mönster som har varit särskilt informativa i analysen av denna grupp?

Min forskning visar att Logos kan bidra till att identifiera dyslexi även hos elever med särskild begåvning, särskilt genom deltest som rör avkodning och stavning. I resultaten framträder en delvis annorlunda profil i den här gruppen. I bedömningspraktiken utgår man ofta från en profil med svårigheter i avkodning och stavning i kombination med ett svagt fonologiskt korttidsminne. I min studie hade dock majoriteten av eleverna ett högt fonologiskt korttidsminne, samtidigt som de uppvisade tydliga svårigheter med avkodning och stavning. Detta indikerar att ett högt fonologiskt korttidsminne inte nödvändigtvis utesluter dyslexi, utan snarare bör väcka frågor om en samtidig särskild begåvning. Den här typen av mönster – där styrkor i till exempel fonologiskt korttidsminne samexisterar med svårigheter i avkodning och stavning – kan vara särskilt informativa vid bedömning av 2e-elever.

7. Om man bara hinner göra en första screening i skolan, vilka komponenter måste finnas med för att inte missa den här gruppen?

För att inte missa 2e-elever med dyslexi behöver screeningen mäta stavningsförmåga samt fonologisk och ortografisk avkodningsförmåga. Läsförståelsen bör främst bedömas med öppna frågor – inte med flervalsfrågor.

8. Är det något du menar att dagens kartläggningsverktyg, inklusive Logos, bör kompletteras med för att ge en mer heltäckande bild?

Kartläggningen behöver i större utsträckning ta hänsyn till hela eleven, inklusive de styrkor eleven har. Det handlar alltså inte bara om att mäta svårigheter, utan om att förstå helheten. Kartläggningen bör därför kompletteras med information om elevens strategianvändning och grad av ansträngning, eftersom de här eleverna ofta kompenserar för sina svårigheter. Vidare kan elevens egen upplevelse, liksom information från föräldrar, bidra med viktiga perspektiv som inte alltid framträder i testresultat. Det är viktigt att vara medveten om att screeningresultat kan påverka skolors resursfördelning. Det väcker frågor om hur tillförlitliga dessa bedömningar är, särskilt när vissa elevgrupper riskerar att inte fångas upp.

Om Tove Ekelund

Tove Ekelund, PhD, är Associate Professor i specialpedagogik vid Institutionen för pedagogik vid Universitetet i Sørøst-Norge. Hon är legitimerad logoped, lärare och specialpedagog med mångårig erfarenhet av utredningsarbete inom sjukvården samt av undervisning och skolledarskap. Ekelund är författare till böckerna Särskild begåvning och twice-exceptionality: Inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering (2024), Om dyslexi: Läs-, skriv- och språksvårigheter (2023) samt En logopeds 10 tips till en bättre röst (2020), samtliga utgivna på Studentlitteratur.

Ekelund, T. (2025). Elever med särskild begåvning och dyslexi: Ömsesidig maskering i tester och skolpraktik. Karlstad University Studies. https://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:2009054/FULLTEXT02.pdf